Bästa vänner och kolleger!

Till det arbete som vuxit fram ur Johannes initiativ vill jag bara bidra, ur ett kompletterande perspektiv, med en värdebakgrund till den märkliga tid vi lever i.

Antroposofisk värdebakgrund

Om vårt kritiskt skede i människoutveckling

Antroposofi är en yttring av vår civilisations fördolda huvudådra – historien bakom historien – som från tid till annan, under århundradenas lopp, kommer i dagen och vars substans utgörs av den individuella människans och mänsklighetens utvecklingsprocess.

Ett kritiskt skede har i detta avseende inträtt i det att människans individualitetsutveckling har intensifierats sedan ca 2.500 år tillbaka.

En successiv förstärkning av sinnesvärldens inverkan (ända till materialism) respektive ett tillbakadragande av gudavärldarna (ända till ateism) karaktäriserar denna senare utvecklingsfas, som ända in i på 1900-talet i hög grad varit koncentrerad till det europeiska livsrummet.

Den intensifierade individualiseringsprocessen är av andlig art, trots att begreppet andlig individualitet i alla tider uppfattats som en absurd omöjlighet:

1. Å ena sidan har människan alltid, som inkarnerad i sinnesvärlden, individuell karaktär (och frihet), genom sin avgränsade materiella kropp. Denna materieindividualitet är emellertid underkastat naturens lagar och därmed tidsbegränsad och förgänglig.
2. Å andra sidan bärs hela tillvaron – människa och natur – upp av en bakomliggande allmän andevärld som i sin totalitet har obegränsad karaktär. I denna evighetsvärld är emellertid inte människan delaktig som individuellt fullvärdig medborgare, utan snarare som en vattendroppe i havet. Människans individuallitet är således i första hand ett faktum i sinnesvärlden och av övergående art.
3. Den andliga individualiseringsprocessen äger rum i det överlappande området mellan sinnesvärld och andevärld – i själens sfär. Själen utgör på så sätt skola för den obegränsade andligheten att erfara materiens avskildhet och begränsning. Genom anpassnings- och förvandlingsprocesser tillägnar sig anden, i denna själens skola, allt mer av individuella evighetsdrag.

Människans individualitetsutveckling är en kritisk process som inte sker automatiskt. Denna process hotar idag såväl mänsklighetens som jordens fortbestånd i den känsliga balansgången mellan utveckling av individuell frihet (med egoistisk barlast), å ena sidan, respektive gemensamt ansvarstagande (med kollektivistisk barlast) å den andra.

Antroposofi, som ett uttryck för vår civilisations huvudådra, hjälper den enskilda människan att hitta och utveckla sambanden mellan det förgängliga i det lilla och det oförgängliga i det stora, att hitta balansen i individualitetsutvecklingen mellan egenhet och omvärld, samt att som fri ansvarstagande medborgare successivt kunna axla ett medlevarskap i en obegränsad värld.

Hälsningar

Torsten Lundberg