Vad är antroposofi?
Antroposofi är något mycket mångfacetterat. Det finns många intresserade människor som har sin egen, personliga tolkning. Därför måste den här framställningen ses som författarens personliga uppfattning av frågan.
Låt oss börja med Nationalencyklopedin, som ofta har något intressant att berätta om sådana här saker:
antroposofi´ (av grekiska a´nthropos 'människa' och sophi´a 'vishet', av sopho´s 'skicklig', 'kunnig', 'vis'), en livs- och världsåskådning grundlagd av den österrikiske naturvetaren, filosofen och Goetheforskaren Rudolf Steiner.
Rudolf Steiner
Rudolf
Steiner föddes 1861 och var från början naturvetare. Men hans egentliga
livsgärning inleddes genom hans medverkan i utgivningen av den första
vetenskapliga utgåvan av Goethes samlade verk. Goethes filosofi kom
härefter att spela en viktig roll för Steiners eget tänkande.
Steiners stora intresse var människans förhållande till det andliga. Han utvecklade sina tankar om detta ämne i ett stort antal böcker och föredrag. Han blev med tiden omgiven av ett stort antal människor, som intresserade sig för hans tankar och ville ta del av hans undervisning. Under en period verkade han inom den tyska delen av Teosofiska samfundet, men hela denna del uteslöts år 1912 ur samfundet och blev en egen förening, som Steiner kallade Antroposofiska sällskapet. Genom en markdonation fick sällskapet år 1914 sitt högkvarter i Dornach, Schweiz.
Antroposofi är den sammanfattande benämningen på Steiners filosofi. Dess syfte är att erbjuda individen en väg att systematiskt bygga upp kunskaper om sitt eget väsen som något i grunden andligt. Vad det gäller är kunskaper som ytterst baseras på egna, personliga erfarenheter. Den antroposofiska filosofin erbjuder både en filosofisk grund och en metodik för detta. Åter till Nationalencyklopedin:
"Steiners huvudintention var att avlägsna motsättningen mellan naturvetenskapen och tron på en andlig verklighet."
Många antroposofer kallar antroposofin för en kunskapsväg.
Antroposofin är givetvis starkt förknippad med det Antroposofiska sällskapet, som tagit som sin uppgift att förvalta arvet efter Rudolf Steiner. Men antroposofi är i sig inte att vara medlem i föreningar eller samfund. Man kan vara antroposof utan att vara medlem, och man kan vara medlem utan att vara antroposof. Man kan också vara antroposof i själ och hjärta utan att betrakta Rudolf Steiner som profeten med svaret på alla viktiga frågor.
Syftet med den antroposofiska kunskapsvägen är utforskandet av sambandet mellan den fysiska och den andliga verkligheten, och sambandet mellan människans fysiskt/kroppsliga natur och hennes andliga väsen. Den är ett sätt att nalkas de grundläggande frågorna om verklighetens och människans yttersta väsen och meningen med livet. Detsamma är ju målet för religionerna, men skillnaden ligger alltså i att antroposofin inte predikar en religiös tro, utan i stället visar på en väg att vinna egna kunskaper.
Kärnan i Steiners idémassa är några grundfrågor:
- Människans förhållande till sin av egen erfarenhet upplevda verklighet utvecklas i boken "Frihetens filosofi". Steiner själv ansåg denna bok vara sitt mest grundläggande verk. Det utmynnar i konstaterandet att människans yttre och inre erfarenhet egentligen är identiska, och att den makt hon har över sin verklighet framspringer ur hennes egna tankar och föreställningar. Denna tankegång måste sättas in i ett större sammanhang för att bli begriplig och meningsfull. Man kan dock konstatera att synsättet delas av både en del moderna idéströmningar och en del äldre, österländska. Vissa anser att detta synsätt också har vårdats inom den äldre esoteriken i Europa, företrädd av rosenkreuzare, alkemister och andra avläggare av den s k hermetiska traditionen. Då denna tradition är bristfälligt dokumenterad är den dock inte så lätt tillgänglig för jämförelser.
- Människans andliga "anatomi" beskrivs i boken "Teosofi", vars föreställningar ansluter sig till äldre både indiska och europeiska traditioner. Här talas t ex om reinkarnation och karma, och här behandlas de olika s k väsensled, som människan anses uppbyggd av: förutom den fysiska kroppen bland annat eterkropp, astralkropp och olika själsliga och andliga dimensioner. Steiner har dock inte övertagit dessa idéer i befintligt skick från andra traditioner, utan han har skapat ett i vissa avseenden eget system.
- Världsutvecklingen och människosläktets egen utveckling, både den historiska och den antagna framtida, beskrivs i boken "Andlig forskning" (tidigare betitlad "Grunddragen av vetenskapen om det fördolda"). I denna bok beskrivs människan som ett väsen med en utvecklingsväg från ett förflutet långt före vårt nuvarande universums framträdande till ett avlägsen framtid bortom detta universums slut. Boken har kallats Steiners kosmologi. Detta är kanske Steiners mest personliga verk. Om han själv verkligen ansåg den som en alternativ kosmologi i modern mening är kanske inte helt klart. En nutida läsare kan vara frestad att se den som en grandios, mytologisk vision. Vi stöter här i själva verket på svårigheten att förena esoteriska föreställningar med konventionellt vetenskapliga. Den är dock under alla förhållanden en förutsättning för förståelsen av många andra delar av Steiners verk.
- Individens möjligheter att själv kunskapa i de ämnen Steiner skriver om framställs i boken "Andlig skolning" (tidigare betitlad "Hur uppnår man kunskap om de högre världarna?"). Detta är, mer än någon annan av Steiners skrifter, en lärobok. Den visar hur man genom speciella meditationer kan utveckla de inre sinnen, med vars hjälp man själv kan undersöka giltigheten av det som Steiner i andra sammanhang lagt fram. Steiners avsikt var att utbildning i antroposofiskt baserad forskning skulle utövas inom en särskild högskola, som han kallade Fria högskolan för antroposofi (på Tyska: Freie hochschule für Geisteswissenschaft). Denna högskola inrättades också av honom själv strax före hans död, men bara i fragmentarisk form. I detta skick är den tillgänglig för i princip alla medlemmar i Antroposofiska sällskapet. Men den har inte utvecklats och fullbordats efter Steiner. I det skick den finns i dag är det knappast rättvisande att kalla den en högskola. Antroposofer är därför i hög grad hänvisade till eget arbete, om de vill följa den antroposofiska kunskapsvägen.
Antroposofi i praktiken
När vi i det dagliga livet möter antroposofin kommer den oftast till uttryck i något praktiskt. I Sverige finns t ex ett stort antal friskolor som kallas waldorfskolor. Dessa lär inte ut antroposofi, men deras pedagogiska metodik har angivits av Steiner. De drivs med samma typ av samhällsbidrag som andra friskolor och är underkastade samma offentliga tillsyn. De kallas waldorfskolor, eftersom pedagogiken först kom till användning på en skola inrättad för barn till arbetarna vid cigarettfabriken Waldorf Astoria. Waldorfpedagogiken har givit många fruktbara impulser till andra skolformer.
Den antroposofiska läkekonsten är välkänd, bland annat genom Vidarkliniken i Järna utanför Stockholm. Detta sjukhus prioriterar den vårdande omsorgen om patienten högre än vanliga sjukhus, vilket gjort den till en inspirationskälla för hela landet. För den läkekonst som utövas på kliniken ansvarar läkare med vanlig svensk läkarutbildning och legitimation. Men de använder delvis andra metoder än andra svenska läkare, och måste i viss utsträckning förlita sig på särskild dispens från Socialstyrelsen för detta.
En annan institution i Järna blir med åren alltmer känd, både inom och utom landet. Det är Kulturhuset i Ytterjärna. Där genomförs varje år ett program med konserter och andra kulturevenemang av internationell klass. Detta kulturhus är med sin karakteristiska arkitektur ett riktigt landmärke i landskapet, och unikt även genom att det bekostats av privata medel.
I dag är vi vana vid att kunna hitta kravmärkta livsmedel i matbutikerna. Men få vet att hela idén om kravmärkning från början varit ett antroposofiskt initiativ. I själva verket var det en gång i tiden just från antroposofin som alternativodlingen kom. Den speciella metod för alternativodling som bedrivs på antroposofisk grund kallas biodynamisk. Den spelar dock numer bara en marginell roll inom den svenska alternativodlingen. En del odlingsställen är emellertid mycket kända, bland annat Rosendals trädgård på Djurgården i Stockholm.
Tilläggas bör att kravmärkningen i sig inget har med biodynamisk odling eller antroposofi att göra, även om den historiskt föddes ur antroposofisk verksamhet.
I antroposofisk regi bedrivs ett antal s k läkepedagogiska hem för utvecklingsstörda. Dessa har gjort sig kända för sin höga behandlingskvalitet och sitt starka engagemang.
Detta var ett axplock av antroposofiska verksamheter. Det finns fler. Man bör i sammanhanget påpeka att de olika företag och institutioner som bedriver antroposofisk verksamhet är organisatoriskt fristående från Antroposofiska sällskapet och sköter sina egna åtaganden på eget ansvar.
Antroposofi och religionssamfund
Det är helt fel att uppfatta antroposofi som något slags religion. De tankar och metoder som lärs ut inom antroposofi är tillgängliga för alla, oavsett vad de har för tro. Därför finns inom sällskapet människor med alla slags religiösa föreställningar, t ex kristna, muslimer, judar och anhängare av olika indiska religiösa rörelser, liksom givetvis människor utan någon speciell religiös tillhörighet. Det finns ett kristet samfund som kallar sig Kristensamfundet, och som grundats av antroposofer. Samfundet är fristående från Antroposofiska sällskapet. Men många kristna antroposofer har där funnit en passande hemvist för sin tro.
Källor
Om du vill veta mer om antroposofi vill jag särskilt rekommendera boken "Filosofens knapp: om konst och kunskap och waldorfpedagogikens okända bakgrund" av Agnes Nobel, ISBN: 91-7203-879-9. Även om den har sitt huvudfokus på waldorfpedagogiken så ger den en i mina ögon bra introduktion till antroposofin och till Rudolf Steiners tänkande.
Om du vill gräva djupare är det naturligtvis av intresse att kunna ta del av Rudolf Steiners egna verk. Dessa kan vara svåra att hitta i bokhandeln eller på folkbiblioteken. Bäst är att vända sig till butiken Robygge:
som har ett antal intressanta titlar i lager.
